lördag 26 september 2015

höstpalsta

Solrosorna står där, höga och stolta. Någongång sku jag villa ha så mycket av dem att man kunde uppoffra några till buketter. Nu har jag aldrig hjärta, de är ju så fina just här ute! 
 I en av odlingslådorna börjar ärter mogna. Sådde en fjärde(?) omgång i slutet på sommaren, men någon ny sort. Jättefina blommor och busken är ordentligt mycket högre än jag! En livskraftig sort som inte tycks få samma sjuka som de andra sorterna här, brukar ju inte få ärter, de gulnar, torkar och dör bort för det mesta..
Nytt för i år. den fina klättraren vid dammen. Hoppas så att den kommer tillbaka i vår!
 De fina zinniorna blommar på
 och rävsvansarna lyckades bra i år!
 Undrade nåt tag över att de fläckiga bönorna inte kom. Så vände jag på lite större blad och fann av dem. Så fina!
 Bönlandet är nog mitt favoritgrönsaksland här mot hösten!
 Och bönorna är ju så sjukt goda! I år åt dessutom alla pojkarna glatt av dem!

Att cykla efter middag

Det började vara dags nu, tyckte jag, och frågade om han ville börja öva på att cykla. Han har ju varit flitig användare av Pukyn sedan tvåårsdagen och är duktig på att glida fram på den. Trampa har han ju dock inte alls övat på egentligen då de inte har trehjulingar på dagisens gräsgård och till parken hinner vi ju aldrig numer. 

Jag grävde fram den lilla cykeln från cykelförrådet, den Tripp valde då han var en liten plutt. Däcken gick ännu att fylla med luft och rostet skadar väl ingen. Stången att hålla i var redan färdigt fastmonterad, så det var bara att gå ut och sätta igång! 

Oh kära nån. 

Han som haft perfekt stil på Pukyn kunde plötsligt inte styra! Det blev så mycket med pedalerna att cykeln for precis vart den ville, och det var inte dit vi var på väg! 

Vi tog oss till sist ändå till palstan där vi plockade bönor och kollade hur pumpan vuxit. Den första pumpan tog och gav upp och dog bort medan den andra bollen nu börjat ta fart på komposten! Hoppas på en stor i år, och att ingen går och tar den av oss! 

Så trampade vi hemåt igen. Som tur gick det lite bättre nu! Själv var han ju nöjd och glad, det är stora saker det här! 
 Hemma fick bönorna hoppa i kastrullen, de lila, gula och gröna. Älskar bönor!


Och under tiden fick den lilla måla, för han ville absolut hinna med både cykling och målning på samma korta kväll! Bra så, det var ju länge sedan sist. 
 Själv tog jag mig ännu ut på en springtur i dimman på kvällen. Både gillar att gömma mitt röda fejs i det kyliga mörkret, samtidigt som det på riktigt är rätt skrämmande att springa på de mörka åkrarna, och i synnerhet då vägen tar en genom små skogsdungar.. Dimman som ligger tät är både mysig och lite spooky. Vacker är den ändå alltid.

fredag 25 september 2015

"En dag på landet"

En av våra favorithändelser på hösten är nog "en dag på landet" här i närheten, ordnat av lantbruksstuderanden och Gardenia (främst då). Vi har varit med om många och har alltid lika roligt! I år kändes det dock samtidigt lite vemodigt. De (pengagiriga idioterna!) ska ju nu innan vintern stänga hela Gardenia. Så samtidigt som vi hade roligt tänkte jag hela tiden på; ordnas det också nästa år? Blir det alls lika bra? Hur kommer det att kännas utan Gardenia med dess grönska och underbara fiskar och sköldpaddor? 

Vi gick mot kyrkan här i Vik. Därifrån gick traktorn med släp, som vi redan ivrigt sett på genom vardagsrumsfönstret ett antal gånger. Det var många före oss i kön, men vi hade tur och var de sista som fick stiga på flaket! Tripp hade varit snäll och sprungit in i kyrkan efter en ballong åt Trull, men den lossnade från snöret i vinden, och sorgen var stor trots den coola skjutsen.
 Då vi kom fram måste man ju ta en sådanhär bild! (Av de äldre, den yngsta ville nog inte vara med!)
 Så kollade vi på grisar, ankor,kor och kalkoner vid ladan.
Kalkoner är nog intressanta. Vilket utseende!
I år gick vi också in i en annan lada för att se oss omkring. Där var "lavatanssit" och hökastning men vi var bara snabbt in en vända efter att ha kollat  hönorna intill. Jag föll för dessa som det fanns en hel del av. Så snygga i mina ögon! 
Detta hade Trull väntat på! Fast i år fick man inte peta på alla knapparna och spakarna i hytten! (Förstår det mer än väl, och desstuom gick kön snabbare framåt!) 
 Mina lantpojkar.
Vi gick vidare mot ponnyna. Tripp och Trapp fick rida på Kristalli och Emma. 
Oj om man bara hade möjlighet att låta dem rida ibland! Tycker det är en så sjukt bra hobby! 
Så gick vi in i Gardenia. Njöt av "regn" som droppade ner.
Hälsade med sorg på karparna och sköldpaddorna. De är ju så fantastiskt fina! Pojkarna hade super tur och en av de som jobbar där kom och frågade om de vill mata dem. Så de matade och njöt av livet i dammen. Det känns helt hemskt att de ska flytta ut nu. Efter ett liv i denna tropiska värme ska de flytta till en utebassäng, NU, i den kalla hösten. Har inte en aning om hur deras kroppar ska ta det, värmeskillnaden kommer ju att vara enorm! Hoppas ju såklart, av hela mitt hjärta att flytten och vintern går bra! Men uj, så illa det kändes att se dessa underbara bjässar och tänka på deras framtid.
Så var det Jetons och Kadis tur. De finafina fåglarna. 11 och 23(!) år! Våra favoriter! 
Titta nu, så kloka de ser ut! Hur fint de lyssnar på ägaren, hur fint de orkar med oss vanliga dödliga..



 Såld! Helt såld! Oj om bara inte fåglar vore så allergiframkallande!! Snyft! Älskar dessa!
Så hälsade vi ännu på karparna i monsunrummet. 
 Klättrade upp mot taket för att njuta av grönskan
Insöp allt vackert
 och hoppade igen på flaket efter att ha låtit Trull cykla lite på en lektraktor.

Vilken lyckad och rolig dag vi hade tillsammans! Gillar nog detta ställe SÅ och är tacksam över att någon orkar ordna en såhär rolig dag!

onsdag 23 september 2015

Biblioteksbussen

Höstens positiva: Barnens biblioteksbuss kör igen efter sommarpausen. Vi tackar och är nöjda! bra med lite program på måndagskvällar, på gatan intill vår gård. Så trevligt folk där dessutom jobbar, som orkar le och vara vänliga till alla de små kunderna. Barnen. 
Dessutom hade vi ju tydligen planerat klädseln rätt bra.

måndag 21 september 2015

Att ta farväl till en älskad lurvboll

Hon varnade mig redan på sommaren. Den var så mycket ensam. Sken upp nåt så otroligt då vi hängde på landet några veckor, man såg ju hur den njöt av sällskapet den varit utan på sistone. Så hon tog ett osjälviskt beslut att låta den flytta till en barnfamilj -med husdjur från förr. Och nu sku ungarna ta farväl.. Snyft.

Hårdast tog min djurvän beskedet. Han har varit väldigt ledsen. Men det blev ändå mindre dramatiskt än jag tänkt mig, detta farväl av finaste Sniff.
 Vem sku nu inte älska en sådanhär liten mjukis?! Som igen blev så glad och pigg av vårt besök.
På vägen hem stannade vi vid stranden, det var ju så vackert väder! 
 Frisk vind, solsken och havslukt. Perfekt!
Vi hade det bra, fast kylan börjar göra sig lite påmind.
 Tripp tappade nerverna på hans bröder på lördagen då vi åkte för att ta farväl, så han stannade hemma. På söndag ångrade han ändå sig och mamma var snäll nog att komma efter oss igen, så vi tog ju chansen! Blev bjudna på godsaker dessutom!
 Vi lekte och gosade med Sniff som visade alla hans bästa trick.
 och så busade de lite
 Innan det var dags att för sista gången stryka med mjuka,mjuka, pälsen, känna på de varma öronen och tårka sina fuktiga ögon.. Finaste pupun, hoppas du trivs i ditt nya hem och tack för att vi fick chansen att lära känna dig! Och kram på mamma, det kan inte vara lätt att gå omkring i det tomma hemmet, utan att någon kommer och puffar på benet vid morgonmålsbordet.. Men jag tycker det var ett fint beslut! <3




lördag 19 september 2015

Borgbacken- den regniga versionen..

En förmån som arbetstagare för utbildningsverket är gratiskvällen på Borgbacken. Vi var där förra året, och ville absolut gå också i år! Dagen evenemanget gick av stapeln var dessutom sambons födelsedag. Och de hade lovat uselt väder! Hoppfull önskade jag på ett litet mirakel, men packade ner ordentliga regnkläder åt alla.. Och ja, de behövdes verkligen!

Det var mycket mer människor på plats än jag tänkt mig, på grund av vädret. Men tja, utbildningsverkets folk ska väl kunna klä sig enligt väder, och fler hade väl tänkt som vi.. Roligt hade vi ändå, fast det blev blött och tillslut rätt kallt också..

Trapp behövde mig till Kehrä, han får inte åka ensam ännu. Så jag ställde mig modigt i kö.
 Och så åkte vi där. Som i en centrifug, med vatten som piskade mot ansiktet och allt.. Fast mådde väl kanske lite mindre illa än förra gången, just på grund av det svala vädret. Ungen var åtminstone nöjd!
 Den lilla hade också roligt! Fattade inte riktigt varför vi inte åt sockervadd bara..

 Vi hann inte med så många maskiner, men helt tillräkligt! Vi varierade lite vem som åkte med vem, så alla fick göra nåt de ville. Den här gillar jag och pojkarna, bläckfisken.
 Trapp och jag åkte i Bergochdalbanan, ingen vacker solnedgång denna gång, men alltid lika rolit i backarna!!
 Och denna gång fick han springa under vattenstrålarna så mycket han ville. Det blev ju inte våtare än det var liksom.
 En rolig kväll som sagt!
 Men nog njuter man liksom mer i lite lättare kläder, en hel lång dag, med tid för allt.