Kallt men fint

Trettondagen här i södern var en av de kallare dagarna. Men ut måste vi gå med ungarna, de gick ju i taket av nervositet inför lovets slut.. Det var inte precis glada miner då jag försökte få ut dem, så hittade på att vi sku kunna se hur såpbubblorna reagerar på kölden, och desstuom sku bara de som hade varit ute få plundra pepparkakshuset.

Vi styrde kosan mot parken, det trygga, vanliga. Inte så många andra där precis..

De hade dekorerat parken så fint i år igen. I träden hängde dekorationer som glimmade i kvällens blå sken.

Vi tog fram bubblorna och satt igång.

 De frös inte riktigt i luften, så de äldre lämnade bollarna på pinnen, där de sedan fort frös. Intressant att studera!

Fast då jag blåste uppåt, då hann en del stelna, spricka och singla ner som snöflingor istället. Fint! 

 Meditativt och vackert. Som tur går de ännu alla med på att blåsa med sin mamma..

 Så härjade vi på en stund. Tills kinderna var röda och fingrarna kalla. Man är ju inte van med kyla längre, då det bara växlar och är riktigt blä vinter för det mesta.. Frågade dem då vi kom hem om det nu var så himla tråkigt sist och slutligen, och fick tom. tack för att jag kom på att tvinga dem. Hih.