Det var en gammal mammapappa bekant som i ett gammalt inlägg tipsade mig om meyepatch med tyglappar. Eftersom jag är lat och snål, har jag inte idas brställa därifrån, kan ju sy själv.. Men det har dröjt, länge. Nu i somras började jag då fundera mer och mer på detta. Och förra veckan sydde ajg då en egen lapp.
Det var inte så lätt som jag trodde, utan modell, och det finns en massa man kunde förbättra. Men han är nöjd. Det kliar inte under "plåstret" och den känns mjuk och skön mot ögat. Så nu har det inte blivit sådana krig som det ibland blivit då ögonlappen ska på.
Och det märks! För på torsdag hade vi ögonläkare. Trots lite flunssa gav vi oss iväg på ögonkontroll. Och både när- och fjärrsynen hade blivit lite bättre och han såg för första gången 3-d figurerna på bilden hon visade honom!! Så det peppade oss att fortsätta flitigt! det är ju inte mer än ett eller ett par år som han nu kan träna det lata ögat längre, sen är det som det är.. Och då jag följt med farmors synresa som verkligen inte varit bra på äldre dar (hon borde också ha tränat ögat då hon var barn,men ville inte) så vill jag hellst inte att det blir lika för honom.. Håller tummarna hårt att det ännu ska bli bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)