Hon har bott där ensam, på sitt sommarställe nu sedan början på sommaren, min mormor. Förra sommaren var det så usligt att vi inte ens kom iväg för att hälsa på, men nu, nu sku vi träffa henne på det härliga stället som jag förknippar med sommar och fina sommarminnen. Älskar stället!
Vi hämtade lunchen från Mäccen till hela gänget, åt och bekantade oss med stället, både inne och ute.
Snusade på de gamla rosorna.
Kollade på orkidéerna.
Krolliljan jag så önskar mig.
Det blev lite svalt i i skuggan så Tripp fick låna en tröja. Han blev förtjust i den stora silverpilen och tyckte huset var så stort och fint.
Mammas ek som är mamma till pojkarnas ekar i Ingå.
Trapp gillade pumpen som är som den vid palstan. Jag minns bara hur fin gården en gång var och drömmer om att få ha en sådanhär gård en dag, så stor och full av möjligheter.
Jag visade honom bryggan i endan på bakgården där det en gång rann vatten under, och morfar hade sin båt här. Nu är det bara lite fuktigt vid ogräsens rötter. Så väldigt,väldigt, synd! Han föreslog att vi sku ta spadar och gräva fram vattnet. Så enkelt!
Selfie i vessan med den absolut snyggaste tapeten!
Vi diskuterade denna skönhet med mormor. Är så svag för sådanahär!
Pojkarna trivdes super i den soliga trädgården och det kändes varmt inuti då de nu kanske också fick lite minnen av stenstigen jag gått så många, många, gånger. Slagit tårna, snubblat, och endå älskat.
De hade fått drakar från mäccen och de flög omkring både inne och ute hela dagen.
Här på den stora örnen man ännu fick sitta på då jag var barn. Sedan dess har näbben gått av och åldern börjar kanske också den komma emot, så nu får bara leksakerna sitta på den.
Dessa blev förtjusta i bastun i källaren, och hade gärna lekt där längre. Och trapporna ner till själva källarvåningen var väldigt pop!
Så var det dags att åka vidare. Vi hade egentligen tänkt stanna bara en liten stund, men det gick så bra och var så fint väder att vi sist och slutligen stannade där i ganska många timmar. Det var roligt att se mormor som på sistone inte riktigt längre orkat komma på släktfesterna. Roligt att få låta också dessa få egna minnen av det underbara stället (det är så väldigt, väldigt, sorligt att inte huset är vinterbeboeligt, jag sku typ kanske ockupera stället då,heh. ). Hur gott där doftar, svalkan i källaren, de vackra väggarna i rummen och så den fantastiska trädgården. Detta är nog ett sommarparadis! Må vi få hälsa på ännu många år framöver!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)