lördag 24 maj 2014

Ett morotsland och ett stort steg i en liten pojkes liv

Det var en vårig dag efter många timmar på förskola och dagis. Jag ville så morötterna, komma lite framåt i jobbet. Hade talat om att gå till palstan med Trull och han var helt för det, Trapp igen HELT emot det. Så den ena skrek och grät att han SKU dit och den andra skrek och grät att han INTE sku dit. Vad göra då man var ensam med dem igen?! Nå Trapp kom på att han sku kunna våga vara ensam hemma för första gången en längre stund. Han hittar endå säkert i sömnen till palstan, så han lovde att komma dit om det blev för jobbigt. Och vi åkte iväg med en glad liten typ och några påsar morötter.

 Kollade lite från den lilla bron ner i ån. Det sprang omkring en långbent typ och sökte mat.
 Trull åkte med den större Pukyn (loppisfynd för 30€!) för första gången och råkade hitta en tävlingskompis på den långa sträckan till palstan.
 Väl framme satt han sig vid gräslöksbusken.  Han delade också ut av hans favorit till folk som gick förbi, och också blommor till folk som leende tog emot av dem.
 Så satt vi igång med morotslandet. Vände jord och förbättrade med lite sand. Han hjälpte till så gott han kunde!
 Och vattnade noggrant favoriten.
 Nu hoppas vi bara att det börjar dyka upp nåt, jorden var ju endå rätt kall då vi sådde.
 Som pris för tålamodet och hjälpen hade jag lovat att vi går och ser på hästarna efteråt. Han är helt såld! Det är så dumt att det ska vara så sju-hukt dyrt att få rida!
 och så cyklade vi hemåt igen.
 och åt med god aptit.

Trapp hade klarat sig fint! Jag tror han spelade wii större delen av tiden och märkte väl knappt att tiden gick. Men stolt var både han och jag över ett så stort steg, våga vara ensam!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Blir så glad för varje kommentar! :)