onsdag 12 februari 2014

Blåslagna barn

Egentligen borde ni ha fått se bilder på en sexåring som anmäler sig till skolan. Men jag var inte säker på om vi skulle hinna och anmäla honom personlligen eller inte, då för några veckor sedan, så jag anmälde honom elektroniskt via Wilma kvällen innan deadlinen. Till samma skola som storebror går i, såklart. Vi gick hur som haver till skolan endå, för att söka anmälningsblankett till eftiset efter skolan.

Efteråt stannade de två yngre på skolgården en stund, det var länge sedan vi var där sist. De rutchade i rutchbanan. Den höga det är så svårt att klättra upp i. Men den lilla kämpade tappert, med lite stöd av storebror.. Och rutchade och rutchade. Jag ropade att han nu fick åka sitt sista åk innan vi skulle gå. Och han satte sig ner, fick upp en bra fart, tog i på nåt sätt med foten så han ställde sig upp och stå (där högt uppe i rutchbanan) och flög genom luften innan han landade längst ner på metallen med kinden före.. Jag hoppade över buskarna (ja kortklippta men endå) jag stod intill och rusade fram. Han låg ännu kvar där han landat. Kom fram och vände på mörbultat, gråtande, blödande barn. Stackars liten!

Så ja. Det blev då ingen bild på blivande skolbarnet. Det blev att torka av blod kring munnen, kolla att tänderna satt kvar i munnen, trösta och åka hem med en ordentligt klagande son som inte ville att man sku ta bort handen från hans kind..

Och så blev det en präktig bildserie på den lilla olyckskorpens kind..

"Ajajaj..Lucke pipi på kinden!"

 Senare på kvällen svall den upp så det såg ut som en blåsa under huden, typ.
 Fast det är ju lite svårt att fånga på bild också..
 Då det började se ut såhär någon dag senare borde jag kanske ha kontaktat läkaren? Undrar hur han egentligen landade, träffade han månne på kanten man ska hålla i sig i först?! Det ser ju ut att gå ett sträck över kinden nämnligen, enda upp till ögonvrån. Men så tänkte vi att det väl inte endå kan göras nåt åt ifall kindbenet fått någon liten skada.
 Men att de inte märkte på dagis att han såg lite annorlunda ut innan jag började tala om det är ju lite konstigt.. Tycker han såg ut som nånslags elefantman med ögat halvt igensvullet.
 och så gick det över i olika toner av brunt,gult och lila.

Man kan väl som vanligt säga att "tur att det inte gick värre". Han kom nämnligen ner med så hård fart i den branta backen och är väl ännu lite dålig på att skydda sig då.. Ett ljusare sträck syns ännu på kinden, lika som i pannan efter fallet på dagis, men annors är han sig själv igen! (Efter det har han dock fallit i kakelgolvet från wc-stolen med pannan före, fått diverse små blåmärken och så varit med om hastig inbromsning i bussen där andra sidan av pannan tog i så det blev bula och i samma veva skadat knät lite..)

Hans storebror är lite inne på samma linje.

Här ser ni ett urval av hans nuvarande märken på benen..


Snyggt va? Nya kommer det hela tiden dessutom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Blir så glad för varje kommentar! :)