tisdag 13 november 2012

Sorg i huset

Jag var ensam hemma igår på förmiddagen. De andra var hos svärföräldrarna för att fira farsdag och jag hade prickat in föregående kvälls fest i kalendern långt innan jag insåg att det var farsdag följande dag.
Steg upp nåt tag innan "lunch". Tänkte att jag sku hinna pyssla med lite saker innan jag sku iväg till pappa. Gick iväg mot köket för att fixa nåt att äta. På vägen steg jag instinktivt över nåt som låg på golvet. Är ju van att det ligger saker utspridda lite här och där. Men nu insåg jag nåt där mitt i steget. Det var nåt fel på det som låg där. Foten träffade i marken och jag kunde vända mig om och se. Och jag såg precis det jag varit rädd för. Det var vår Kokis som låg där. Vår vackra, vackra guldfisk. Stendöd. Torr. Brast ut i fulgråt.  Varför?! Varför?! 
Klädde en pafflåda med vackert blompapper och lade i hushållspapper. Försökte lyfta upp Kokis. Men du milde. Den hade redan torkat fast. Så jag hamnade rycka loss vår fina fisk från vårt golv. Hur hemskt?! Placerade den i lådan och ringde till de stackars små hos farföräldrarna. Den mellersta hade tagit det väldigt,väldigt hårt. Den äldsta hade väl försökt vara cool. Men då de kom hem på kvällen flödade det nog tårar från alla ögon i flera timmar. Det blev en sen kväll. Båda ville se den en sista gång i lådan också. Fast Trapp ångrade sig nog senare. Men kanske det var bra att han ändå fick ta farväl och inse dethär med döden. Att de inte stiger upp efter en stund som clonerna i spelet (han alltid talar om).
Imorgon ska det bli begravning på palstan. Där ligger ju redan Mini och Velmu.
Sen tror jag det bär av mot djurbutiker. Ska försöka hitta någon som är ens nästan lika vacker som Kokis. Synd att vi bara kan skaffa en till. Men då de sku behöva ett större hem.. Inte känner du någon som vill bli av med ett 400(+) liters?

Här kommer Kokis story. Mest för att jag vet att här finns vissa som kommer att villa se detta inlägg om och om igen..


Tripp fick två guldfiskar till sexårsdagen.Kokis och Jaffa.I det hemska lilla plastakvariet.

Så vi skaffade fram ett lite större. Och pump och hela faderullan. Ingen billig födispresent..
 O de var ju så smååå!<3

Så fick de en till kompis i gänget. Läikky. Guldfiskar trivs i flock .Men eftersom de ska ha minst hundra liter vatten per fisk så måste vi hålla flocken vid tre, det ryms helt enkelt inte ett femhundraliters akvarium hit. Eller ska vi säga, vi har inte råd med ett, tyvärr. :(
Dedär stenarna sku väl nästan rymmas i munnen på dem nuförtiden. :D
Hade helt glömt att Kokis faktiskt var så mörk som liten. 

och de växte redan en hel del fram till julen

och de var ju med på julfotot -09 också
Så köpte vi ett ännu större akvarium och fiskarna växte och blev väl omskötta
och alla har gillat att beundra dem. Som baby hade jag ju honom i sittern framför akvariet. Där kunde han sitta fast hur länge nöjd och bara titta på dem.

I nåt skede har de mörka fläckarna blivit färre och ändrat form

Tills de försvann helt och hållet
Kokis var en mycket social fisk. Eller så var den bara alltid hungrig? Då den var mindre (då vi ännu hade bara två barn och mer tid) tänkte jag att man sku ha kunnat träna den till att göra konster med hjälp av mat, såpass mycket gillade den att äta. Gick man förbi akvariet följde den efter på andra sidan glaset. Och så kom den upp till hörnet utan glas för att se om det kanske sku råka vara mattid nu.. Mycket orädd. Man kunde röra den utan att den brydde sig nämnvärt om det. Fast vi har försökt att man nog inte ska röra dem så mycket. De kan få bakterier i vattnet.
Så minns ni kanske hur det gick i början av Juni.  Hur de små fiskarna tänkte ta kol på den. Men vi skötte och hoppades och var stolta då allt slutade väl och den överlevde. Då började också sambon bry sig om dem. Lite. 

Stjärtfenans hål växte ihop och det såg ljust ut. Men så  för en tid sedan,en månad eller så, märkte jag att det på stället där hålet varit  plötsligt hade dykt upp ett svart märke. Försökte googla vad det kunde vara. Var orolig att det var någon parasit eller så för övredelen var lite utstickande. Att den sku dö eller så. De tar väl inte precis emot fiskar hos veterinären..
Men nu då jag såg bilderna på Kokis som liten inser jag att det säkert bara var hålet som växt ihop lite ojämt och det nya skinnet säkert blivit svart, som allt det orange då den var baby.
Men barnen såg ju genast vad det var för märke på stjärtfenan. Det var ju en ETTA! För att den var vår första, vackra fisk. Nummer ett! 

Här sköter Trull fint om matningen.

Det var genom detdär hålet som den hade hoppat ut, natten till farsdagen medan jag sov.  Hoppet ut i friheten. Trapp tänkte att den kanske hade sett av matbollarna på golvet då det ibland faller av dem på golvet då barnen får hjälpa till med matningen.
Jag har bara dåligt samvete. Sambon brukade alltid säga att någon snart hoppar. Men de är ju så stora och hålet så litet. Hade förr en annan glasskiva på där ännu så hålet var hälften så stort. Men då Trull lyckades fälla alla skivorna ner på fiskarna senast så tänkte jag att dethär var säkrare, den sista skivan är lite tyngre än dessa och vikten var ojämt fördelat på glasskivorna.
Men så gick det som det gick. Och vi sörjer. 

Här ligger den och väntar på att bli begravd. Vår fina guldfisk.
 Idag hade vi en kompis här på ett besök som bokats in redan för flera veckor sedan så det måste vänta tills imorgon, tyvärr.
Vila i frid fina fisk!

4 kommentarer:

  1. Voi snyft :(

    Jag har tidigare också kommenterat era fiskar, de e så fina!

    Nu ville jag bara fråga - tycker du det är tungt/jobbigt med akvarie? Jag har länge velat ha (jag är troligen allergisk så andra djur blir det inte), men alllla jag talar med säger "neeej, det är sååå jobbigt att tvätta å sköta om"...

    Du/ni som också fick dem i present å inte ens gjorde själv beslutet, hur har ni tyckt med akvariet? Är det jobbigt att hålla fungerande?

    SvaraRadera
  2. Voi stackars er och lilla fisk.

    Jag hade ett pikuakvarie som liten, fick av min kusin,men min historia som fiskägare blev kort. Dels så satt katten och försökte fånga dem och en natt gick pumpen sönder och började blåsa kraftiga bubblor. Så i detta bubbelbad flög allihop ut från akvariet...Då beslöt jag att det fick vara nog, för kändes hemskt att de dog.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej huj, låter inte så tevligt med massdöd. :/

      Radera
  3. Nå alltså ärligt talat är det nog mer jobb än jag hade tänkt mig. Eller kanske det känns så för att de ju inte precis säger tack och ser lyckliga ut då du skrapat bort alder från glasen och sugit ut smutsigt vatten..
    Men EGENTLIGEN så är det ju bara en gång i veckan man ska byta sådär 1/3 av vattnet och samtidigt suga bort smutset från bottnet.Pumpfiltret måste med någon månads mellanrum tvättas, åtminstone med dessa smutsgrisar, det är lite snuskigt måste jag säga..
    Det jobbiga är ju att JAG sköter om OCKSÅ det. Man har ju inte precis överdrivet mycke fritid annors heller. O det måste putsas då den lilla sover eller är borta, annors blir det ju till absolut ingenting.
    Måste säga att jag nog ibland svurit över den trevliga överraskningen..men älskar ju djur och eftersom sambon är allergisk ville ju systra min göra barnen glada med djur (de älskar ju också djur!!). Gillade mer att ha akvariet i vardagsrummet där man kunde sitta och stirra på deras lugna simmande istället för tv:n. Men då vi skaffade det större med ett tillhörande skåp så rymdes det inte längre in där. Det ska ju inte heller komma solljus på det. Då kan det bli problem.
    En sommar var det jobbigt att få det att fungera,det blev bara grönare och grönare fast vi gjorde vad. Men efter det har det inte varit problem. Vi har en stor pump och en liten som extra renare som man dock rätt ofta hamnar putsa då den inte har lika bra filter som den stora.
    Det lönar sig att läsa (böcker eller på nätet, brukar googla mig till nå akvarieentusiastsidor) och fråga i djurbutiken. De låter tyvärr ofta rätt elaka har jag märkt men de vill väl bara att fiskarna ska få ett bra hem. Allför många plågas ju i för små burkar,utan syre och fel vattenvärden.
    Men våra har nog mått helt bra fast vi inte varit hysteriska med vattenvärden och de bor i lite för varmt vatten (men vi får nu bara tyvärr inte ner lägenhetens temperatur ;))

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)