Kompisbesök

                      Den lilla gillar att ha storebrors vänner på besök. Idag fick man tex. kex.

Sen gick det lite tokigt då kompisen sku hem Han har inte åkt härifrån med buss ensam tidigare. De gick ut genom ytterdörren, stod och tittade genom vårt vardagsrumsfönster från vilket man ser vägen bussarna åker på. De började springa. Kompisen viftade åt bussen att stanna och hoppade på. Jag stod och skrek neeeej. Vilket de självklart inte hörde. Han hade hoppat på bussen som åker åt fel håll.
Tripp kom inoch jag frågade såklart argt varför han lät honom hoppa på fel buss.Stackarn låste in sig, mycket, mycket ledsen och självförebrående. Han hade ropat att det är fel buss. Att han inte skulle stiga på. Men kompisen hade inte lyssnat. Han såg ju bara rätt nummer.
Ringde kompisen som redan insett att det var fel. Han stod på ändhållplatsen (det är som tur inte många hållplatser dit ifrån oss) och hade redan talat med kusken. Det var skrämmande mörkt ute redan och jag uppmanade honom att inte stiga av! Som tur gick bussarna ofta, med sådär sju minuters mellanrum, denna tiden på dygnet. Och han kom bra hem då jag ringde och kollade. Men stackarn. Det var nog säkert ett litet äventyr det!
Tripp led av grymma självanklagelseattacker hela kvällen. Stackarn. Han försökte ju.