En ledig fredag

Ja det var ju höstlov förra veckan. Fredagen spenderade vi tillsammans med ungarnas farmor som för första gången på länge kom på besök bara för att vara med barnen. Hela dagen! De njöt. Gick till parken då det började gå lite villt till inomhus och för att där ju varje fredag är en grill man får använda om man vill. Vi brukar utnyttja möjligheten så ofta det bara går! Nu bjöd Tripp också hans klasskompis med oss för att grilla och så var vårt gäng klart. 6 stycken i en rätt så folktom park (brukar vara rätt så mycket folk där på fredagar) gör en stor skillnad liksom. Vet inte. Trivs på nåt sätt med ett gäng barn omkring mig. Njuter lite av alla de små rösterna, livet. Plockade lite halvstolt sex muggar och en vattenkanna. Och så fyllde vi vårt bord efter en stunds sählyspelande. Farmodern och klasskompisen hade inget gemensamt språk,men det gick bra ändå, som tur.

Mummi var lite rädd tom. för de hårda skotten de två äldre slog. Men duktigt kämpade hon och Trapp!

Denna typ hade också gärna spelat..men det funkade inte så bra. Istället gick han på upptäcktfärd.

Så fyllde vi magarna (främst med majs). Nästa gång köper jag nog bara av dem tror jag.

 Då Tripp och kompisen gått hem till oss råkade plötsligt förra årets bästa kompis från klubben (han har nu börjat i dagis) samt mamma och syster komma till parken. Alltså tindret i ögonen och leendet som gick upp till öronen på lilla Trapp. Han har saknat! De fann genast varandra igen och lekte snällt en lång stund. De är så söta tillsammans, A & A. Tvingade dem att lova att vi sku ses följande vecka. Vi bor inte ens långtifrån varandra, det blir bara ändå aldrig av. O det är så sorligt då de gillar varandra så mycket de två små.

gungeligung i regnet bara.

 Då det började bli kväll passade jag på att lämna barnen med både sambon och farmor,mitt i lekarna och gick till palstan för att bygga lådan i inlägget längre ner. Möttes, då jag kom hem igen, av en gullig typ med en stor bula han fick då de gick (alltså rusade) ut med mummi. Han hade snubblat på mattan de har nere i trappuppgången här i huset och hon hade inte hunnit få tag i honom. Trapp hade tydligen varit mycket förebrående.O gissa om hon beskyllde sig själv. Men stackarn,inte kan man ju veta när barnet tänker falla omkull liksom.

Den var nog präktigare i verkligheten 

och så tog vi kompisfoton då han tvingat mig att sätta på mig Rex-hjälmen.
Han kommer ofta farande med den och vill att jag har den på mig och pratar/sjunger med mikrofonen den har. 

 En stund senare blev han skadad i den vilda leken hela gänget (med sambon i täten ;) ) lekte.En bula på andra sidan av huvudet. Han har ju inte haft några på länge och nu plötsligt har han två.

 
           Min lilla fina som plötsligt börjat intressera sig för babyn och dockor. Så gulligt!