fredag 25 maj 2012

Jag kände igen färgen på de utspridda kronbladen

De som låg där längs med sandvägen som leder till palstan. Jag såg genast förlusten då jag kom fram. Kring svartvinbärsbusken fanns bara en tilltuffsad tulpan kvar, alla de andra var halshuggna och bortförda.  Jag satt mig ner och grät.

8 kommentarer:

  1. Nä vad fräckt att bara halshugga andras blommor så där : ((
    Hoppas du får ha resten av dina vackra blommor i fred!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Kram till dig, vet vad dina blommor betyder för dig!

    SvaraRadera
  3. Men vad finns det för fräcka idioter. Blir så ledsen å dina vägnar. Kram!

    SvaraRadera
  4. Anna, nå det är just det, jag sitter ju där och beundrar varje liten blomma varje gång jag är där. Nu hann jag inte ens se dem alla spricka ut. :(

    Camilla, Ja det tycker jag också! Jag blir ju inte precis uppmuntrad att så fler om det sen går sådär igen då de vuxit sig fina. :( Väntar också på att få all skörd uppäten av andra, det finns en megastor risk att det går så. Oj om bara folk sku fatta vad denna lilla jordplätt betyder för vissa..

    Veronica, eller ouppfostrade barn. Men ledsen, det är jag också.

    SvaraRadera
  5. Oj nej, så fräckt!! Förstår verkligen att du blev ledsen.
    Hoppas du får ha din palsta i fred resten av säsongen!

    Camilla

    SvaraRadera
  6. Tack! Ja jag hoppas verkligen också det! :)

    SvaraRadera
  7. Ojnej, det var nu verkligen fräckt det där..Förstår att du blev jätteledsen!

    SvaraRadera
  8. Har lust att lägga upp en massa små skyltar - INTE RÖRA, INTE PLOCKA, fast med bilder på (för barn). :)

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)