I alla fall om man nyss lärt sig konsten och fortfarande är lite vinglig i benen. Men nu går han, bara. Ibland ifall han får jättebråttom kan han krypa en bit men annors, inomhus, är det de två fötterna som tar honom framåt. Han faller både framåt,bakåt och åt sidorna otaliga gånger i dagen, från gåhöjd och från soffan,sängen och soffbordet men han fortsätter oftast efter en liten gråtskvätt (ifall det gått lite värre) som om ingenting sku ha hänt.
Häromdagen störde Trapp hans koncetration så han vinglade till och föll rakt mot en vasst skåphörn, resultat, en bula med ett blodigt streck i mitten. Huj så rädd jag först blev, men som tur var såret rätt ytligt.
 |
| snabb har han också blivit |
 |
| och nyfiken som bara vad |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)